Luciatåg.
Jag har inte gått i ett Luciatåg sedan mellanstadiet så när min bästa kompis Marta berättade att hon och några av hennes gamla klasskompisar skulle gå Luciatåg på ett gäng olika ålderdomshem, lät de så mysigt att jag frågade om jag fick följa med. Bara för att titta på. Hon svararade med att fråga om jag ville vara med som Lucia... Jag sa ja, på ett villkor, att jag slapp sjunga. Det gick hon till min glädje med på. Marta gick nämnligen i musikklass och jag vet att hon och hennes kompisar sjunger helt underbart och jag ville inte förstöra deras skönsång. Så i söndags for vi runt på fyra olika ålderdomshem och spred ljus och sång och det var helt underbart att se de gamla människorna. Några grät, några skrattade, några sov och några sjöng med.
När vi lussat klart vid 16.00 tiden började det snöa. Som magi.
Väl hemma hade jag en hel del stearin att försöka få loss. Det var helt galet hur mycket som hade fastnat i håret. Men det var det värt. Att få delta i något så fint som ett Luciatåg med skönsång genererade så mycket julstämning att det var värt allt stearin i världen.
